Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya byggnader i Stockholm, beskrifne af C. H. Rydberg. Med 4 teckningar - 2. Skandinaviska banken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dickson, Oscar Ekman, J. J. Ekman, Carl Ekman, B.
Dahlgren, C. F. Wsern, Öv. Behnström, P. Hammarberg,
Olof Wijk, L. E. Magnus & C:o, alla i Göteborg, C. F.
Tietgen i Köpenhamn, mr Laing från London och
myn-heer Bamberger i Amsterdam, friherre Jules Stjernblad,
grefve Arvid Posse, friherre Jules v. Schwerin, B.
Tor-nerhjelm, alla i Skåne, samt slutligen stockholmame
herrar A. O. Wallenberg, friherre Gillis Bildt, Fredr.
Åkerman, friherre J. A. Gripenstedt, C. J. Malmsten,
friherre G. af Ugglas, grefve G. Lagerbjelke, friherre F.
Braunerhjelm och grefve B. v. Platen.
Största svårigheten blef nu att få en bolagsordning
for bankrörelsens bedrifvande af Kongl. Maj:t godkänd,
som var grundad på 1848 års lag för bolag med inskränkt
ansvarighet, emedan Kongl. Maj:t förut afslagit dylika
försöksvis gjorda framställningar. Det lyckades
emellertid bankdirektör Wallenberg att med dåvarande rådman
Björcks biträde formulera ett reglemente, som vann
regeringens sanktion.
Kom så Tysklands krig mot Danmark. De utländska
deltagarne funno icke tiden lämplig att sätta ett
företag i scen, som möjligen var afsedt för sitt uppgifha
ändamål, men som måhända från deras synpunkt hade för
syfte att drifva handel med aktierna.
Saken uppfattades dock här i landet som ett verkligt
behof för vår rörelse, och utan att akta på de utländska
vännernas önskningar om uppskof beslöto de svenska
deltagarne att skrida till verket och till en början bringa
ett svenskt institut till stånd. Beglementet var ju sådant,
att utvidgningar framdeles kunde genomföras. Det var
konsul Oscar Ekman, som med kraftig hand och icke
tröttnande energi bragte denna del af frågan till
lösning. Man skred således till verket med ett inbetaldt
kapital af en million, och i april 1864 började bolaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
