Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - 1. Martina von Schwerin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid hennes sida, täflande och snart öfverglänsande
modren i verkliga snillegåfvor och kunskaper, uppväxte
hennes dotter Martina, som både Brinkman och Tegnér
egnat den lifligaste hyllning. Hon var ock mycket rikt
begåfvad samt utgaf en samling ‘Småsaker af en
nybe-gynnare*, till hvars andra del, som utkom efter hennes
tidigt inträffande död, Tegnér skref en vacker
inlednings-dikt. I en annan dikt, som Tegnér kallar ‘Den tredje
januari4, moderns och dotterns gemensamma födelsedag,
hvari dagen personifieras som en gubbe med snö i håret,
skrytande för de andra dagarne i året öfver sin Martina,
sjunger skalden:
«Allt hvad djupt blef tanken gifvet,
Allt hvad skönt som sången har,
Finner midt i hvardagslifvet
I dess själ ett återsvar.
«Fast hon diktens himmel gråter,
Glömmer hon dock ej sitt hus,
Speglar liksom Iris åter
Jordens dunst och himlens ljus.»
Så han talte, men de andra
Hörde afundsjnkt derpå,
Kunde ej hans stolthet klaudrn,
Men förtröto den ändå.
Slutligt togo de till ordet,
Skreko alla om hvarann:
«Det var slumpen, slumpen gjorde’t,
Men gör om det, om du kan!»
Då blef gubben stött och sade:
((Slumpen är en narr som I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
