Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - 5. Nils Peter Angelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minerna genom sitt ytterst tartiiga kosthåll äfven kunde
skrapa ihop litet lor sina resor. Ty då Lunds vårsol
kastade sina guldplantsar in i studerkammaren och
naturen åter vaknade upp ur vintersömnen, då blef det äfven
Angelin lör trångt derinne. Han plundrade sina klassiker,
stoppade sedlarna lösa i än den fickan och än den, samt
begaf sig ut på vandring, alltid i en originell drägt som
ingalunda satt väl, men hängde ledigt kring den fylliga
figuren, hvilken till slut blef alldeles klotrund. Nu
försvann A., stundom för ett par veckor åt gången, ibland
lör längre tid. Han gjorde exkursioner, vandrade omkring
i Skåne, men äfven sträckande färderna till andra
provinser, till och med till Norge, logerade hvar och huru
det bar till, observerade, funderade, kombinerade och
samlade. Ingen kände bättre än han hvar sällsynta växter
och mineralier, som efterfrågades, voro till finnandes och
behofvet gjorde nu äfven vetenskapsmannen-samlaren till
handlande.
Härigenom vardt hans namn känd t i vida kretsar,
och han trädde i ganska lifiig förbindelse med utländske
vetenskapsmän, af dem skattad och ansedd, under det
att den akademiska styrelsen i Lund visst icke egnade
någon synnerlig uppmärksamhet åt hans person. Han
var ej graduerad, kan tänka, och om den akademiska
disciplinen i det hänseendet ville man vara mycket
nogräknad. En och annan af ‘fäderna* uppmanade väl enskilt
Angelin att taga någon examen, så att akademien kunde
knyta honom vid sig; men den, såsom Biografiskt
Lexikon nämner, ‘anspråkslöse mannen‘ ville ej underkasta
nig de föreskrifna examina. Han hyste den
föreställningen, att i de vetenskapsgrenar, åt hvilka han
företrädesvis egnade sig, visste han lika mycket, ja, mera än de
professorlige examinatorerna, och derför blef han endast
student så länge. ‘Jag vill inte kugga Z. (Zetterstedt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
