Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - 7. Bengt Erland Dahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bengt Erland Dahlgren.
Midt emot Domkyrkan i Göteborg ligger ett icke
stort, men till det yttre om komfort och soliditet vitnande
hus, ett sådant som genast angifver, att det måste
tillhöra någon af den rika stadens många rike affärsmän.
Allt är så nyputsadt och ordningsfullt, allt ser så
förmöget och, tillåten uttrycket, städadt ut. Vi öppna den
tunga, massiva, i mahognyton hållna porten med det
blank-polerade dörrvredet, vi komma in i en som ett förmak
så finstädad portgång, och vi stiga upp i våningen. Ah,
det är ju — eller rättare det var ju — ett verkligt
tafvelgalleri. Här är english comfort i allt, men hvilka
tapeter! En samling af målarekonstens, i synnerhet den
nya nordiska målarekonstens med korrekt omdöme och
fint öga valda alster. Egaren till denna sällsynt
värdefulla bygnad, på sitt sätt erinrande om de forne
italienske köpmansfurstames palats, fast i modern schablon och
efter mindre skala tilltagen, var i tiden grosshandlaren
Bengt Dahlgren.
Han föddes den 11 september 1809 i Vermland,
der fadern Barthold Dahlgren var disponent öfver Tabergs
grufvor, besökte Karlstads skola och kom redan tidigt
till Göteborg, hvarest han fick anställning på kontor hos
en exportfirma för jern och trä. Hans redbara väsen
och hans ordningssinne tillvunno honom snart ett visst
anseende bland kamrater; och han vardt äfven inom kort ‘sin
egen* i samma slags affar. Denna var på den tiden både
god och vinstgifvande, och Bengt Dahlgren hade den
fag-naden och den turen att äfven inom kort komma till
oberoende, sedan rikedom. Med detsamma kunde han ock
hängifva sig åt en från barndomen hyst kärlek till den
sköna konsten, i synnerhet målningen. Under det fiere
andra börsens matadorer gerna tillfredsställa sitt njut-
Svea, 1877. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>