Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - 13. Gustaf Henrik Mellin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vitne. Sällsamt nog fann den i novellen gemenligen så
klare och regelbundne författaren lust för att nedskrifva
ett sådant fantastiskt nattstycke som ‘Sveriges sista strid’,
hvilket utkom år 1840 och på sin tid väckte ett
uppseende som få litterära verk hos oss lyckats förvärfva sig,
så att det genast upplefde två stora upplagor.
Nattstycket var sjelf ett vågsvall från patriotismens upprörda
känslokälla. Israel Hvasser, den till öfverdrift ifrige
vännen och främjaren af Carl Johans-politiken, hade i den
år 1838 utgifna afhandlingen ‘Om allianstraktaten mellan
Sverige och Ryssland år 1812‘ och i en uppsats i
Upsalatidskriften ‘Mimer‘ följande året ‘Om Borgå landtdag‘ sökt
visa, att Finland aldrig kunnat som svenskt blifva så
lyckligt som det nu blifvit under Rysslands spira,
emedan det som svenskt skulle förblifvit en ständigt omkifvad
mark, hvarigenom landets utveckling måst hämmas. Denna
sats förbittrade den tidens litterära verld och i synnerhet
Mellin, som i ädel harm utbrast: “Jag skall ge dem en
bild af hvad som kan väntas under Rysslands spira —
och hur det till slut måste gå!“ Och så framkom det
sagda ‘nattstycket‘, der mycket förutsäges, som sedan
slagit in, och der de porträtt af då lefvande skriftställare
och andra personligheter, som äro inväfda i den bisarra
skildringen, utförts med säker hand, äfven då de taga
karrikaturens form. Nattstycket är för öfrigt införlifvadt
med den nyaste upplagan af Mellins noveller och
sannolikt kändt af en och hvar.
Förläggarne riktigt sletos om den stackars nu så
populäre Mellin, som måste räcka till för allt. Han
kunde aldrig neka till en ‘beställning’, och så fördjupade
han sig i ett mångskrifveri, som mera tillfredsstälde
hans hjerta, än hans snille, yttrar träffande Blanche. Så
utgaf han, förutom novellerna och romanerna, ‘Museum
för naturvetenskap, konst och historia‘, 68 häften; ‘Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
