Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Måns Stenbock vid Gadebusch. Krigshistorisk skildring af Julius Mankell. Med karta öfver slaget vid Gadebusch (stentryck), porträtter af Stenbock och Dücker, samt 2:ne bataljscener, tecknade af C. G. Hellqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
återkommit till Giistrow, der konung August vistades,
började genast med denne rådpläga om sättet, huruledes
anfallet med danskames tillhjelp skulle kunna utföras.
.För att insöfva Stenbock, inbjöds denne till en personlig
sammankomst. Men Stenbock erhöll i sin sjukdom en
lämplig förevändning att afböja densamma. Derpå gjordes
anbud om förlängning af stilleståndet och
fredsunderhandlingars börjande, hvarom Stenbock dock ansåg nödvändigt
att först rådfråga sig hos Wellingk.
Sedan de båda nordiska’ monarkerna för sin del
blifvit ense om krigsrörelserna, afsände de den 28
november bud till konung Fredrik för att fa veta, om han
ville uppbryta mot svenskarne eller förlänga stilleståndet.
Den 30 erhölls svar, att denne följande dag ämnade
uppbryta och att han ingalunda ville förlänga stilleståndet,
såvida svenskarne ej afstodo från Bremen och såsom
pant för Carl XII:s bekräftelse derå, genast öfverlemnade
Wismar; ville de ej härpå ingå, borde man, om de
nordiska monarkerna ej för sin del redan förlängt
stilleståndet, med förenade ■♦krafter anfalla Stenbocks 18,000
man, ‘den svaga rörstaf hvarpå svenska nationens högmod
ännu förtröstade*. När czar Peter och konung August
sålunda blifvit förvissade om danskarnes medverkan,
fram-stälde de till Stenbock fredsvilkor, som denne måste finna
oantagliga. Underhandlingarne afbrÖtos likväl icke,
emedan båda parterna fortfarande sökte öfverlista hvarandra.
Men Stenbock, som ej för ro skuld af Carl XII
erhållit tillnamnet Måns Lurifax, var ej så lätt att föra
bakom ljuset. Trenne dagar före stilleståndets utgång,
nemligen den 1 december, lät han, oaktadt sin fortfarande
sjuklighet, föra sig till armén för att anordna uppbrottet
mot danskarne. Lätteligen torde kunna inses att detta
skedde med djupa bekymmer, såväl öfver den andra
transportens fortsatta uteblifvande, som Öfver nödvändig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
