Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - 14. Pehr Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
‘De claustris suiogothicis‘ i fémton dylika; från 1829 ‘De
la Gardie&ka Arkivet‘ (20 delar), en vigtig källsamling
tor historisk forskning; frän 1833 ‘Sveriges sköna
litteraturs en utförlig svensk kulturhistoria, hvilken växte ut
till fem digra band, i mycket felaktig, men i ännu mera
lortjenstfull och vitnande om nästan öfvermensklig jernflit,
toga eller intet afskrifvét efter andra, nästan allt eller
allt taget omedelbart och bjelfskådadt; från 1836
hundradetal biografier i ‘Svenskt Biografiskt Lexicon‘. En större
flit och uthållighet har väl intet svenskt snille på senare
tiden ådagalagt, skref en gång en af hans vänner, som
äfven erinrar om, att han samtidigt i flere år var redaktör
af ‘Skånska Korrespondenten1 och medarbetare i en mängd
andra tidningar och tidskrifter, hvarjemte han underhöll
en ytterst omfattande brefvexling i litterära, estetiska,
historiska och religiösa ämnen, men framför allt i sådana
som rörde nykterhetsfrågan, der han var den lifvande
och sammanhallande kraften.
Denna stora verksamhet kunde ej förströ hans
andliga sinnelag eller skilja hans själs riktning från trons
lif och drifva henne till att uppgå i det verldsliga.
Tvärtom, hans religiösa föredrag, hans predikningar under dessa
dagar voro oräkneliga, och hans tankeutbyten med
liktänkande stärkte honom ytterligare i hans föresats att
blifva prest, och han lät prestviga sig år 1833.
Ännu samma år kallades han af De la Gardie till.
Vesterstads och Östrabys pastorat, hvarest dryckenskap
och otukt, våldsamhet och andra laster härjade. Den
unge pastorn, som redan 1834 vardt prost, lät sin andes
eld löpa brännande och lutrande ut öfver församlingen,
marken med den gamla växten sveddes, men i askan
föll det nya utsädet och grodde, fick spirkraft, trädde i
dagen och gick i blom. . Öknen vardt en lustgård, de
onda andarne förvisades, frid rådde i sinnena och välstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
