- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1879 /
11

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Fredrik Lindblad. Minnesteckning af Jacob Axel Josephson. Med stålsticksporträtt af Lindblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kuplettens form. I en senare tids sånger, t. ex.
Nordbloms och Cruselk, finna vi, utom åtskilligt af mera
sjelf-ständig art, äfven anklang af den tyska visan, sådan som
den af Mozarts imitatörer sjöngs, men såsom något mera
nytt anslogo då den sistnämnde svenske författarens
tondikter till sånger ur Erithiofs saga. Vissa af dessa klinga
också i en hemlandston, som i förening med den tjusande
Tegnérska dikten kom en att glömma, att andra af dessa
sånger (såsom t. ex. Frithiofs lycka) gingo i den franska
visans spår. Samtidigt med Tegnér hade såväl fosforisterna
som det götiska förbundets män uppträdt, och den
nyvaknade andan i Sveriges litteratur hade framletat den
svenska folkpoesiens skatter i dikt och melodi på samma
gång den framlockat nya och mera originela slag på
den nordiska harpan. Oeijers och Lindblads första sånger
voro härolder för den nya tonkonst, som mer och mer
skulle blifva en sjelfständig inhemsk sådan.

Såsom mången annan tonkonstnär såväl i Sverige som
annorstädes hade Adolf Lindblad under de första stadierna
af sin utvecklingsperiod ej tonkonstens utöfvande såsom
lefhadsmål. Väl var hos honom redan från hans tidiga
år lusten för musik stor, men då under denna tid, likasom
ännu långt senare, musikerns yrke hvarken var högt
uppburet eller ansågs kunna bereda en oberoende framtid,
måste L., i likhet med mången annan med musikaliska
anlag och håg, idka musiken såsom tidsfordrif under lediga
stunder, under det hans uppfostran i allmänhet afsåg
köpmannens yrke. Född 1801 i Skenninge erhöll L. i
Norrköping sin tidigare undervisning såväl i musik som i
annat. Sedermera skickad till Hamburg, för att der
utbildas till köpman, fann han under sådana omständigheter
’stugan för trång*. Såväl der, som snart derefter i
hemmet, fördes Lindblad i fantasi och håg långt bort från
kontorsgöromålen, — i skalders och tonsättares verk sökte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1879/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free