Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Fredrik Lindblad. Minnesteckning af Jacob Axel Josephson. Med stålsticksporträtt af Lindblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
originela skaplynnes individualitet, och den lyriska
stämningen och genklangen från hemlandet gingo ej förlorade
vid den formela utbildning hans konstnärlighet vann.
Genom utgifvandet af ‘der $ordensaal‘, en samling af
honom harmoniskt bearbetade folkmelodier, befordrade
han inom den tyska musikverlden bekantskapen med vår
folkmusik. Sedan L. äfven besökt Paris, återvände han
till fäderneslandet och inrättade i Stockholm en
musikskola, ur hvilken talrika lärjungar af båda könen utgått,
äfven sådana, hvilka dels såsom konstnärer, dels såsom
lärare gagnat den svenska tonkonsten. 1861 drog sig
Lindblad tillbaka från denna musikanstalt, som då
öfver-togs af har Hallström. v
Sedan 1828 gift med Sophia. Kernell, syster till skalden
och musikvännen P. U. Kernell, emottog Lindblad i sitt
hem i Stockholm många, med honom likstämda vänner af
musik och skaldekonst. Genom vänskapsband förenad
med den utmärkte, såsom amatör verkande violinspelaren
Jonas Falkmholm, beredde L. ofta åt dem, som älskade
tonkonstens finaste blomma, qvartetten, tillfälle att höra
detta slag af musik väl exequeradt. När Jenny Lind,
efter sin debut som Agatha å kongl. operan helsad såsom
en ny sångens genius, sökte ett konstnärligt bildadt hem
att der draga in, upptogs hon af den Lindbladska familjen,
i hvilken umgänget med så många litterära och
konstnärliga personligheter af betydenhet utvidgade hennes
artistiska synkrets, såsom ock hennes geniala konstnärskap
slog eld i de i ord eller ton diktande siarnes strängaspel.
I denna krets af beslägtade andar var Lindblad sjelf alltid
själen. Hans imponerande personlighet, hans genialiskt
vackra och varma blick och hans af onämnbar tjuskraft
vibrerande talorgan fangslade alla dem, som kommo i
hans närhet — så var det i hans yngre dagar, så ännu
i hans ålderdom. Hans på en gång fantasirika konst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
