Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blå. Skizz af Claude Gerard. Med 4 illustr. af C. Larsson och N. Janzon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De talade först om den tid, då Östersjön var så godt
som ett svenskt haf, då nästan alla dess stränder lydde
under svenska kronan, då vi voro på höjden af vår
stormaktstid och det svenska namnet var fruktadt och äradt,
om också denna ära till någon del var köpt genom
löftesbrott, blod och tårar . ..
Det blåste en så kall östlig vind, dimgestalterna
der-ute öfver skären ändrade form och röster hviskade nu
hest och döende om en annan tid, hundrafemtio år senare,
då vi hade gjort alla menniskor till våra fiender, då man
rådslog om lämpligaste sättet att stycka och dela gamla
Sveas kära torftiga jord, och då detta också i sanning
endast tycktes vara en tidsfråga beroende af kejsar
Napoleon den förstes göd tycke och lof och kejsar Alexanders
smak och vilja.
Det var året 1808; en tid hvarvid minnet knappt
vill dröja, så pinsam är historien derom.
Men som det ofta just är det pinsamma vår tanke
icke kan undkomma, så var det omkring Alands steniga
och nakna öar som dimmans vålnader lägrade sig, för
att berätta hvad traditionen påstår hafva passerat der
för sjuttio jir yéedan, en höstqväll kall och kulen som
denna.
Hvem har icke hört talas om ‘;Alands-strömming“
och Bomarsund, om fattiga fiskare som alltjemt finnas
der qvar för att med lifsfara fånga strömmingen, och om
stolta ryska fästningsmurar som ramlat och förstörts af
franska kanonkulor? Men mången har troligen aldrig
hört att afgörandet om Sveriges ve eller väl, dess
räddning eller troliga undergång, af ödets hemlighetsfulla
gudinna en gång här lemnats i en fattig fiskarflickas
bruna häjider.
Konung Gustaf IV Adolf hade hunnit till sista akten
af sin regerings bedröfliga sorgespel, han hade skrift-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
