- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1879 /
37

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blå. Skizz af Claude Gerard. Med 4 illustr. af C. Larsson och N. Janzon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kärleksfull och angenäm känsla vid åsynen af sin vackra
dotterdotter.

Det är så. Fattigdomen förhärdar hjertat. Då
men-niskans alla krafter och förmögenheter knappt förslå för
att tillfredsställa magens mest trängande och anspråkslösa
kraf, så sofver anden i dödssömn och väntar på sitt
uppvaknande till möjligen lyckligare förhållanden under en
mildare sol.

“Du tänker väl att den der långa räkeln Isak skulle
sitta här och vänta på dig . .. men jag gaf honom sådant
afsked att jag tänker han icke kommer igen . .. jag
känner de der svenskarne, din far var just en sådan, och jag
vill icke att det går med dig som med mor din,“ tilläde
gubben och rörde om i det brinnande riset, som uppsände
en skur af gnistor öfver hans hufvud och sedan föll ned
som sot deröfver.

Nia Kitti svarade ingenting, hon aftog sitt
hufvud-kiäde, skakade de långa hårflätorna ned öfver axlarne och
satte sig i en vrå med hufvudet stödt i handen.

“Du har mat der på hyllan,“ återtog morfadern och
pekade på en, allt annat än ren och aptitlig träskål, der
ett par kokta fiskhufvuden icke syntes vara mycket att
bjuda på.

Flickan kastade icke heller ens en blick deråt; hon
slöt ögonen af sömn eller trötthet och Ukko kröp i
detsamma upp i sin bädd, bestående af sjötång, några grofva
smutsiga segeltrasor och en fårfåll.

Snart hade elden på härden slocknat ut, grenarne
voro förbrända och hade blifvit hvit aska, men bibehöllo
ännu sin form och en och annan liten klar låga glimmade
upp deröfver, och belyste då Nia Kittis vackra barnsliga
ansigte, med detta drag af allvar och brådmogen, tung
erfarenhet, hvilken är så vanlig och så rörande hos fattig
måns barn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1879/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free