Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Georg von Rosen. Lefnadsteckning af Carl Rupert Nyblom. Med stålsticksporträtt af v. Rosen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
promenaden i solnedgången; så utgår lärjungen lrån Fausts
ord i samma afdelning af stycket:
<<Siehst du den schwarzen Hund durch Saat und Stoppel »treifen?»
och visar oss Faust, som för Wagner utpekar pudeln
med de brinnande fotspåren, medan det sista
promenerande paret försvinner genom stadsporten under en gul
aftonhimmel, som speglar sig i de genom regnet under
de nakna träden uppkomna vattpussarne. Vi hafva
påpekat denna öfverensstämmelse for att visa, huru nära
Georg von Rosen denna tid stod i beroende af sin mästare,
hvilken han med kraft och ifver följde. Från samma tid
härstamma äfven ett par teckningar, som voro synliga i
“Ny Illustrerad Tidning“; den ena var en bild ur Luthers
lif, den andra en ypperlig framställning af “Den gode
herden“, en bild, som konstnären under en kamelridt
nedanför Libanon direkt upptagit ur verkligheten och
gifvit den nämnda underskriften, framställande en syrisk
herde med ett nyfödt lam i famnen, medan den
bekymrade modern bräkande springer bredvid honom.
Efter utställningens slut, hösten 1866, erhöll von
Rosen konstnärsstipendiet för studier i utlandet, hvarpå
han i November samma år började, hvad han sjelf kallar,
sina fem “Wandeijahre“. “Naturligtvis,“ säger han, “drog
mig då min längtan först till Italien och i synnerhet Rom,
hvars jord jag ditintill icke hade ansett mig mogen att
beträda.“ Efter ett års vistelse der drogs han dock
tillbaka till sin mästare och förebild, och från
verldsutställningen i Paris 1867 begaf han sig åter till Leys, i hvars
närhet han fortsatte sina studier, tilldess, såsom ofvan
nämndes, mästaren på sommaren 1869 plötsligt bortrycktes
af döden. Återstoden af stipendiitiden tillbragtes dels i
Miinchen, dels ännu en gång i Italien, förnämligast i
Yenezia, och under dessa år hemsändes åtskilliga arbeten,
såsom en del etsningar med ämnen ur vår äldre historia,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
