Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett af Linnés arbetsrum af —r—. Med afbildning af Linnés arbetsrum på Hammarby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
neslandet vid den tidpunkt, då “hans bild frammanades
icke ur en sekelgammal grafs mörker, utan i
förklaringen at’ ett sekels stigande ljus“, har detta ställe nu
tilldragit sig en särskild allmännare uppmärksamhet, då
ungefär samtidigt med testerna vid den hundraåra gritten
förslag väcktes i vår riksförsamling, att staten för
framtiden måtte öfvertaga vården om detta “Botanikens
Tuscu-lum“, Carl vm Linnés sommarbostad under en följd af år,
belägen i Danmarks socken ungefär en mil sydost om Upsala
och ej fullt en half mil från Bergsbrunna jernvägsstation.
Denna egendoms historia, inflätad i Linnés lif, torde
der-före ega sitt särskilda intresse äfven för en vidsträcktare
läsekrets, än dem, “som leta hans minne i hundra skrifter“.
Fästad såsom universitetslärare i Upsala sedan år
1741, kunde Linnmus eller von Linné’ såsom han, sedan
han år 1762 blifvit adlad, skref sig, ej motstå anbudet
att på Riksens Ständers bekostnad fortsätta sina
forskningsresor inom fäderneslandet, hvaraf den sista år 1749
företogs till Skåne; men mindre den tilltagande åldern,
än “en i förtid utsläpad kropp“ nödgade honom nu att låta
sig nöja med de studier i den yttre naturen, hvilka
aka-demieträdgården och universitetsstadens närmaste
omgif-ningar kunde erbjuda. Hans åtta “herbationes Upsalienses4’
eller botaniska utflykter kring Upsala fortsattes hvarje
vår in på 1750-talet och hafva vunnit verldsrykte. Sin
mesta tid egnade han dock nu åt trädgården och sin
skriftställare verksamhet. Den fullmogne
vetenskapsmannen framträder med sina sekulararbeten: Philosophia
Bota-nica (1751) och Species Plantarum (1753). Hvilken möda,
som måste nedläggas synnerligast vid utredningen och
beskrifuingen i det senare, af mer än 8,000 eller alla
då kända växtarter, låter sig måhända lättare ana, än
med ord i korthet tydliggöra. Också syntes den
försvagade kroppshyddan allt oftare färdig att duka under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
