Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Esaias Tegnér. Fragment ur ett ännu otryckt arbete af Rudolph Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Esaias Tegnér*).
v2S)e vi rätt tillbaka på de egenskaper, som utmärka
r Tegnér, kunna vi väl förstå, hvartore han under sina
mest lysande dagar med sina öfverlägsna själsgåfvor, med
snillets kungaspira i sin hand beherskade sin samtid hos
oss. En ny dikt, ett nytt tal af honom var som en stor
händelse. De flögo i tusentals afskrifter öfver hela
landet och lästes eller hördes med hänryckning. De trängde
sig ovilkorligen in i de då lefvandes minne**). Ingen
annan tycktes kunna så sjunga, så tala. Att likna honom
var ensamt att vara skald. Gamle män, som annars ej
syntes älska poesi, läste med förtjusning Tegnér. Det
var som skulle den store skalden tagit allt ur alla. Mer
svensk var ingen. Han var landets, folkets språkrör,
han var dess röst och tunga. Också måste man lära sig
att förstå vårt land, vårt folk, vår historia, tor att rätt
förstå Tegnér. Derföre kan man äfven på honom sjelf
lämpa hans egna ord om hans gunstling, den gustavianske
skalden:
*) Hvad som här meddelas äro slutorden i författarens teckning
af den store skalden i 2:dra del. af »Götiska Förbundet och dess
hufvudmän», af hvilket arbete den förra delen, omfattande Götiska
förbnudet och E. G. Geijer, utkommer i år; senare delen näsln år.
**) Då förf. i Febr. och Mars 1872 vistades i Kristiania,
berättade äldre bildade Stortings män, att Tegnér i deras ungdom utöfvade
samma verkan äfven i Norge. Nu deremot hade den akademiska
uugdomen till sina svenska älsklingsförfattare utsett v. Braun, Blanche
och Elias Sehlstedt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
