Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - Hans Magnus Melin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mäster någon hyresgäst, som önskade sig det bättre, så
iick han skaffa sig det sjelf; ved var ock hans egen affär.
Här, hvarest ved och värme ofta saknades, nästan alltid
ett fullt mål, emedan han måste länge lefva uteslutande
på mjölk och bröd, om han ej tillfälligtvis blef bortbjuden
— här lade Melin grunden till ett vetande, som spände
sina hvalfbågar utöfver alla himmelens fasten, här brann
flitens lampa aldrig matt, ty om den fattige studenten
än icke hade råd att köpa sig ved till värme, hade han
dock alltid olja på veken för ljus. Efter ljus traktade
ju ock hans ande, sökande det hos de gamle vise och i
böckernas bok.
Lycklig kände han sig, då han en dag hos en
rådman Giiljch i Lund erhöll en s. k. akademisk kondition;
ty derigenom befriades han från de egentligen tryckande
brödbekymren, upptogs i en enkel, men välvillig familj
och kunde tå oafbrutet vistas vid universitetet, der hans
anseende for grundliga och vidsträckta studier allt mera
ökades. Efter sju års arbete fastes ock slutligen
primatets lagerkrans å parnassen på hans hufvud. Det var
en stund af triumf och fröjd för den unge lärde, som
också på aftonen, då promotionsfestens glädjebloss släcktes,
dertor utgöt sin själ i brinnande tacksägelse till Honom,
at hvars rätta förstånd af menniskorna han senare skulle
egna sin lefnad.
Både af böjelse och dertor att ett kroppsfel gjorde
den banan för honom mest önskvärd, ville han blifva läst
vid akademien. Men han var för anspråkslös att sjelf
rödja sig väg, och det var med tungt sinne, han lemnade
sina grekiska klassiker, för att i stället upptaga de
teologiska studierna, genom hvilka han skulle lättare kunna
nå sitt mål. Under tiden torvärfvade han sitt uppehälle,
dels som lärare vid skolan i Lund, der han år 1831
tor-ordnades till vikarierande rektor, och dels genom privat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
