Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - Gustaf Vilhelm Gumælius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egen sonson, sjelf en aktad tidningsman den
oförsig-tigheten att, ehuru ofrälse, köpa en säteriegendom,
hvilken efter några år bördades ifrån honom al* en adlig
löjtnant, såsom sed och lag då var. Detta bragte hans
ekonomi i oordning, och det var med stora bekymmer och
hårda uppoffringar, som han lät sina sex söner studera,
så länge han sjelf hade tillgångar qvar, hvarefter
släg-tingur i någon mun kommo till hjelp.
Den tredje i ordningen af sönerna var Gustaf Vil
helm, som ifrån barndomslekarnes tummelplats kom till
Strengnäs, der han genomgick trivialskola och gymnasium,
redan nu kämpande med fattigdomens svårigheter, hvilka
likväl ej kunde böja, men väl ståhätta denna karakter.
Ånnu blott femtonårig blef han tor sitt uppehälles skull
lärare tor andra barn, bland andra hos då varande
prosten Helleday i Mariefred, hvars prestgård han ännu på
gamla dagar med rörelse nämnde.
Student i Upsala 1808, fick han äfven der
akademisk kondition och det Björnståhlska stipendiet, det senare
dertor att han var son till en t*, d. underofficer vid
Södermanland» regemente och i Upsala studerade österländska
språk. Han läste på graden, men hans öppna och
poetiska samt varmt fosterländska sinne tog snart intryck af
det luftdrag, som vid den tiden förmärktes bland den
manliga ungdomen. Efter de hjertslitande olyckor, som
öfvergått vårt fädernesland och ledt till 1809 års, med
undantag af en skråma i den furstliga handen, oblodiga
statshvälfning, måste svenska folket gå in i sig sjelf och
eftersinna, i hvilken mån det kunde vara vållande till
så stora lidanden. Det hade, såsom Oedipus i myten,
syndat och måste bära straffet. Och det stirrade
häpnande, bäfvande på den fråga, smi visade sig i eldskrift
för dess Ögon: Skall fäderneslandet, skall Sverige fortfara
att vara till eller icke? Det skall! ljöd det genom natio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
