Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - Johan Erik Rydqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tor regelbindning och sofring af samtidens språk häfdas;
vigten at* att svenska öron åter vänjas vid ljudet af rätta
beteckningar af de svenska ordens kön betonas med kraft.
Svenska Akademien, hvars amanuens han då varit i
flere år och hvilken ju har svenska målets rykt på sin
af stiftaren toreskrifna lott, kunde ej dröja att med sig
iutörlitVa denne språk-ansare (1849), som följande året
framträdde med första häftet af sitt ofta nämnda
sekular-verk: Svenska skakets lagar, hvilket, säger han sjelf, “redan
vid sitt första framträde af den lärda verlden inom- och
utomlands mottogs med välvilja, oberäknelig på en
oförsökt bana“. Hans ioresatta uppgift var att lemna ett
verk, “der, ur våra inhemska källor, allt ifrån runorna
och de äldsta handskrifna och i tryck utgifna urkunder
intill den nuvarande skriften och det nu lefvande talet,
med inbegrepp af det dialektiska, allt det väsentliga blir
med granskning* upphemtadt, och derur, med ledning af
beslägtade tungomål och den på dem använda
vetenskapliga kritik, svenska språkets genomgående lagar uppsökas:
under sträng afsöndring af det historiskt be visliga från
det blott teoretiskt förutsatta, af verkligheten från
möjlig-hetenu. Uppgiften är stor, ofantlig, och förefaller nästan
olöslig för en enskild menniska — men Rydqvist löste
den, och vi veta alla på hvilket glänsande sätt.
Det var naturligt, att härigenom skulle framkallas
ett liiligt intresse tor den historiska och jemförande
språkforskningen, med särskild tillämpning på vårt mål, och
än dristigare andar uppstodo och ville nagelfara med
mästaren. Det gick ej sällan hett under sköldarne till;
men for R:s tyngande autoritet böjde man sig dock,
kno-taude måhända och med föresats att föra hans forskningar
vidare. Oför vansklig ära kröner Rydqvist derför, att han
i de dagar, då Svea tunga började på nytt stamma i
främmande tonfall och var öfverlastad med utländskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
