Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - Elias Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sänkt de jordiska qvarlefvorna af den frejdade, vördade
och älskade Elias Fries, blomster natriarken, hvars minne
i månget årshvarf skall todas på nytt hvarje vår, då
blommorna knoppas och liljorna kläda marken. De skola
tälja det för slägtena. Ljuft är att så dö.
Elias Fries var från det idkära Småland. Han
teddes den 15 augusti 1794 i Femsjö socken af Vexiö stift,
der fadern var kyrkoherde. Ännu blott ett barn, drogs
han med oemotståndlig makt till naturen, främst till
Floras barn, dcri understödd af den i botaniken sjelf
insigtsfulle fadern, som i dubbel bemärkelse blef gossens
vägvisare under hans kringströfvanden i äng och skog.
Då han var “läsebarn“ och insöp den evigt friska doften
friin Sarons liljor i Litsens Bok, kände han redan till alla
växter i sin hembygd, både dem som funnos upptagna i
tillgängliga läroböcker och icke. De senare dristade
ynglingen sig till att på egen hand införa i systemet och
gaf dem af honom sjelf påfunna namn. Så rustad i den
linnéanska vetenskapen kom han till lärdomsstaden Lund
år 1811 och vardt straxt student. Fastän icke tjerran
från det då bullrande studentlifvets nöjen, arbetade han
likväl älven med ovanlig flit och kraft, mycket uppmärk
sammad af naturstudiets driftige målsmän vid Academia
Carolina. Han kunde också redan år 1814 taga sin grad,
hvarpå den snillrike Agardh, universitetets förste
professor ensamt i botanik, genast kallade honom till docent.
Och nu gingo de båda en tid hand i hand på sin
vetenskaps talt, öfver hvilket de kastade en vid det sydsvenska
universitetet ännu icke skådad glans.
Fries höll sig till en början vid de mera fullkomliga
växterna och sökte att ytterligare utveckla vår
växtgeografi genom sina förstlingsarbeten Novitice Ilorce Suecica
samt Nora Uallandica, genom hvilken senare han först
framdrog den ganska väsentliga skilnaden mellan södra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
