Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Erik Nordenskiöld. Teckning af Th. M. Fries. Med porträtt af Nordenskiöld i stålstick samt träsnittsvignett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sydligare och varmare trakter. I de än i dag fortgående
verkningarna af denna isbildning har man trott sig finna
förklaringen till en mängd förändringar i jordytans utseende
och byggnad, som, fastän timade för tusentals år sedan,
kunna iakttagas inom största delen af norra hemisferen
och ej minst tydligt inom vårt land. För läran om en
forntida isperiod, då hela norra Europa, Asien och Amerika
voro, liksom nu Grönland, täckta af väldiga ismassor,
måste derför kännedomen om hur det ser ut i
inlandsisens inre regioner vara af ej ringa vigt, men hittills
hade alla försök till ett längre inträngande deri strandat
i sjelfva sin början. N. tillkommer i detta, liksom i så
många andra afseenden, hedern att hafva brutit isen.
Öfvergifna af sina lättskrämda grönländska följeslagare,
lyckades han och dr Berggren att genom en ofta
lifs-farlig vandring öfver hopvräkta isblock, gapande
is-af-grunder, bräckliga snöhvalf och i bäddar af klaraste is
framflytande, kyliga strömmar tränga ungefär fem mil in
i detta “isdrottningens palats‘‘, och der kunde de från
en höjd af 2,200 fot öfver hafvet öfvertyga sig, att så
långt ögat nådde, intet annat var att skåda än himmel
och is. Att här fördjupa sig i de der under gjorda
iakttagelsernas detaljer, skulle vara synnerligen olämpligt,
men förf:s egenskap af botanist gör, att han ej kan motstå
frestelsen att åtminstone omnämna en botanisk upptäckt,
som — gjord af N:s följeslagare — utgör en oväntad
frukt af denna isvandring. På sjelfva isen och i
vatten-fylda gropar i densamma anträffades nemligen en
vegetation af omkring ett tjog arter, som visserligen utgöras
af lågt stående växter, men dock är högeligen
anmärkningsvärd får sin kyliga växtplats. Anträffandet häraf
innebar en öfverraskning för botanister i allmänhet, och
ej minst för upptäckaren sjelf.
Svea, 1830. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
