Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstnärsgillet i Stockholm. Ett blad ur hufvudstadens intellektuela lif vid slutet af 1840-talet, tecknadt af Arvid Ahnfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
närsgenien. Tanken härpå, ursprungligen väckt af
Mandelgren, efter toredöme af sällskapet Ponte Molle i Rom,
samt af honom meddelad åt Hyltén-Cavallius och några
andra vänner, vann, en gång uttalad, lifliga sympatier,
och den 27 januari 184() öppnades gillets törsta allmänna
sammankomst med Hyltén-Cavallius som ordförande.
Ledamöternas antal utgjorde redan då 73, hvilket under
årets lopp så betydligt ökades, att det i januari 1847
uppgick till 259 och vid samma tid 1848 till 483,
hvarefter en förminskning inträdde.
Med ledning af sällskapets ’protokoller, nitiskt
vårdade af dess sekreterare hr Wilh. Malm, skola vi taga
en öfverblick af sysselsättningarne. Man fick på
sam-qvärnen t, ex. höra Blanche uppdraga en jemtorelse mellan
Bellman och Wadman eller Emil Key utföra en parallel
mellan George Sand och Fredrika Bremer. Man firade
minnesfester öfver hädangångna nationela storheter.
“Nu vill jag litet påminna mig om det unga
Konst-närsgillet“ — skrifver hofintendenten L. J. von lvöök i
maj 1847 i sina på Häfstaholm förvarade, otryckta
memoarer — “som jag intet annat har emot, än att jag
sjelf der finner mig för gammal och att der rökes så
dåliga zigaros, men personerna äro af desto större
intresse; der gafs en vacker fest öfver Tegnér,
Wicken-berg och Emilie Högqvist. — — Dessa nöjen ingafvo
mig håg att vilja visa någon utmärkelse åt dem och
kunna förorsaka något nöje åt detta unga och snillrika
sällskap, hvarför jag bad doktor Wetterbergh proponera
sällskapet att en afton (20 april 1847) göra ett besök
hos Oden, Thor och Balder*), upplysta med 120 lampor
— de kommo och tycktes se dem med nöje: de unga
sångarne af gillet med de vackraste röster förtjuste säll-
*) Svenska konstsamlingarna i “Steumuseum», öfver hvilka Röök
hade inseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
