- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1880 /
150

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genom egen kraft. Berättelse af «Saxon», Med 3:ne teckningar af Carl Larsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ren, omtalade, att jag aldrig erhållit någon undervisning,
och bad honom derföre hafva mera öfverseende med mina
omogna försök. Han betraktade dem en stund och sade
sedan: UM har plats här; lar tillträda den redan i
morgon, om ni vill. Ritningarne tala om vackra anlag för
yrket.“ Om ni visste, min mor, hvad jag kände mig
lycklig! jag hade velat kyssa hans hand af lutter glädje;
jag kände mig så rikligen belönad för alla de små mödor
jag haft under de nätter jag vakat och studerat i den
lilla qvarnkammaren. Jag var så glad, öfver att jag icke
sofvit bort denna tid; huru skulle det då hafva varit nu?
Säkert hade jag då ej haft denna framgång och visst
icke den inre tillfredsställelsen, att jag genom egen kraft
kommit detta steg framåt på min framtids bana.
Rastlöst skall jag här arbeta, och en gång skall din son
komma hem, som en man, hvars sträfvanden skola finna
erkänuande i hvarje redligt bröst. — Jag ser, huru du ler
vid dessa utgjutelser, men jag vet, att det icke är ett
Ömkans löje öfver ’den inbilska ungdomen, som ser
allting så i rosenrÖdt’, utan att det är af glädje öfver att
dina tänkesätt slagit så fast rot hos mig. Ja, jag skall
aldrig glömma din aldrig svikande sjelftillit, aldrig ditt,
för den själssvage så hopplösa, men för den starke så
uppmuntrande: ’Hjelp dig sjelf’.“

Sedan läsaren sett brefvet till modern, är det till
Gerda af föga intresse.

Sex år hafva förflutit.

Vi närma oss Rybergs hem. Derinne höres
värdinnans skarpa röst säga: “Hon skall bli eder hustru. Jag
föresätter mig sällan något, som jag ej fullbordar.*‘

“Men,“ svarade en annan stämma, “hon är
obeveklig. All min öfvertalningstormåga har jag använd t för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:18:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1880/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free