Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. J. Berzelius och J. O. Wallin. Ett sekularminne af Herm. Hofberg. Med 3:ne illustrationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och vittra institutioner, utan j em väl af folket, visar bäst
att deras lif och verk varit af alltför betydelsefull art för
att någonsin kunna falla i glömska.
Jöns Jakob Berzelius föddes i ett torftigt presthus,
i Väfversunda kyrkoby i Östergötland, den 20 augusti
1779. Tidigt fader- och moderlös, upptogs och
understöddes han af en nära anför vand t, i hvars hus hans
kärlek väcktes för naturvetenskaperna. Denna hans
böjelse höll emellertid på att stå honom dyrt nog. Liksom
Linné, blef han af sina lärare misskänd samt förklarades
i det afgångsbetyg, han erhöll till universitetet, vara “en
yngling af tvifvelaktigt hopp“. På grund häraf mottogs
han med ett visst misstroende af lärarne vid akademien
i Upsala, och det var icke utan svårighet han kunde
förmå en af dem, att presidera för den disputation, i
hvilken han framlade en af sina första undersökningar.
Emellertid egnade han sig med ifver åt medicinska
studier och forskningar i kemi; blef medicine kandidat 1801
samt utnämndes året derefter, på grund af en af honom
utgifven af handling om Galvanumen, till medicine och
far-macie adjunkt i Stockholm. Efter att 1804 i Upsala ha
blifvit promoverad till medicine doktor, befordrades han
1807 till professor i medicin och farmaci vid den då i
hufvudstaden varande medicinska skolan (n. v. Karolinska
Institutet) och erhöll 1810 säte och stämma i
Sundhetskollegium. Från denna tid kan man räkna Berzelii
egentliga verksamhet och stora inflytande på kemiens
utveckling. Nitiskt ifrande för läkarebildningens höjande och
ett kraftigare lif inom läkarevetenskapen, stiftade han,
jemte några af hufvudstadens mest framstående läkare,
det sedan så ansedda Svenska Läkaresällskapet; arbetade
för Karolinska institutets tillväxt och anseende; började
1808 utgifva sin Lärobok i Kemim, som efterhand
öfver-sattes på de flesta europeiska språk; samlade omkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>