Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romangriller. Ett utkast af Ernst Lundqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i tanke att hennes herre lagt ned sin och fruns post och
låst till den. Först då vagnsbuller på landsvägen väckte
honom ur hans grubblerier, såg han, att väskan var borta
och att det var postbudet, som åkte till stationen. Och
der satt han med sin hustrus bref framför sig; sjelf
ämnade hon fara in till Stockholm, hvem vet för huru länge?
han skulle kanske ej få tala med henne i dag, kanske
ej på flera veckor? Och brefvet, brefvet, som frestade
honom — tyst, hon gick i trappan! Blixtsnabbt ryckte
han till sig kuvertet och gömde det i sin ficka med sådan
ifver, att lacket bröts sönder.
Det var ej hon, som gick i trappan. Han satt
återigen på sin förra plats med det af våda brutna brefvet
framför sig. Han försökte tänka på någonting annat,
men dess parfym ångade emot honom och återförde hans
tankar till det samma, som de nu rufvat på sedan i går
eftermiddag: Hvad betydde hennes tårar?
Sig sjelf ej längre mäktig, tog han med darrande
hand fram gåtans lösning ur dess skyddande omhölje och
läste följande:
“Älskade mamma! Jag reser nu in till staden och
hinner endast besvara frågan i ditt postskriptum. Du
har på sätt och vis rätt i, att jag ej är fullt lycklig, men
det är icke Maltes fel. Jag är tvärtom rädd för att det
är jag, som ej alltid varit mot honom som jag bort. Jag
stannar i Stockholm några dagar för att i lugn och ro
tänka öfver vårt förhållande. Nu går allting omkring i
mitt hufvud.
Gör mig en tjenst, mamma. Jag har hela
sommaren funderat öfver en aforism, som jag skrifvit upp i min
bok, du vet. Den lyder så här: “Hustrun bibehåller
säkrast mannens kärlek genom att ej alltför mycket lägga
sin egen i dagen. En kall blick, en tankspridd min, en
afvisad smekning — det är otroligt hvad detta, användt
i det rätta Ögonblicket, har för en uppeldande verkan nå
VjOO^ [C
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
