Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Peder Sunnanväders och Mäster Knuts intåg i Stockholm. Tafla af C. G. Hellqvist. Ett minne från konstutställningen i München 1879 af Karl Warburg. Med en afbildning af nämnde tafla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allfolkliga konstutställningen i Munchen det svenska
namnet ännu mera undanskymdt. Och mer än som med
de tillstädesvarande taflorna hade behöfts. Man
saknade visserligen flertalet af våra hemmaboende artister,
den ende mera framstående, som bland dem hade utstält,
var grefve von Rosen, men till gengäld hade trenne i
utlandet bosatte konstnärer riktat utställningen med några
af dess mest framstående arbeten. De voro Salmson,
Hagborg och Hellqvist. Dock, föga visste de besökande
att gamla Sverige hade någon del i deras heder. De
båäa förra gällde såsom fransmän och den senare som
tysk, och man kunde äfven i nordiska tidningar få se
yttranden, som antydde att det svenska ursprunget hos
den ene eller andre af dessa konstnärer var författaren
okändt. Strängt taget har kanske Sverige icke mer än
half rätt till att räkna dem som sina barn. I Sverige
äro de borne, här hafva de fatt sin första utbildning, här
hafva de sina första gynnare — men i utlandet hafva de
vunnit den konstnärliga duktighet, genom hvilken de nu
tillkämpa sig anseende. Gamla Sverige släpper dem dock
icke så lätt. Det gläder sig som en moder åt deras
berömmelse och tar den såsom sin egen, äfven om de icke
seglat under svensk flagg.
Hvad särskildt Carl Gustaf Hellqvist angår, af hvars
pensel den här afbildade taflan är ett alster, så är han
icke någon okänd person för “Sveas“ läsare. De senaste
årgångarne hafva meddelat många vackra prof på hans
skicklighet som tecknare och särskildt erinra vi om den
i årgången 1876 intagna återgifningen af hans tafla
“Kung Gösta anklagar biskop Sunnanväder inför Vesterås
domkapitel“, numera i kronprinsens ego.
Med denna tafla var det som Hellqvist år 1875
eröfrade högsta priset i Fria konsternas akademi. Redan
förut hade han dock tillvunnit sig mycken uppmärksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
