Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sonetter af Frans Hedberg - Verldens gång - Gammal vänskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En borde vara bonde och blir kung,
En annan kör med kungligt sinne plogen,
Och mången kruka dör som general.
Och mången, som, då han ännu var ung
Skreks ut som ultraröd, dör makten trogen,
Och tillber kräftan som sitt ideal.
Jemnårig med mig sjelf: med barnslig hog,
Så glada spelte vi vårt lifs prolog
Och tänkte mycket litet på publiken.
Så växte vi; jag drogs till diktens riken,
Och guld och grönan skog i drömmen såg;
lian lyftes högre utaf ödets våg,
Och blef en bjesse inom dagskritiken.
Hvar gång jag sedan fått i smakens namn
En snärt, som lemnat sveda q var i skinnet,
Och ryckt mig omildt upp ur drömmens famn,
Så har jag tänkt: det är min barndomsvän;
Han har ännu vår gamla lek i minnet,
Ty gammal vänskap rostar inte, den!
Gammal vänskap.
ag hade, också jag, en vän i viken,
T__________i ’ • u* _____i i_______
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
