Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Fryxell. Minnesteckning af Otto Sjögren. Med porträtt af Anders Fryxell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig med att taga prestexamen för att sedan som prest
återgå till sin hemort. Men omständigheterna fogade
annorlunda; han blef nämligen antagen som lärare vid
en enskild skola, som förestods af A. A. Afzelius,
“Sago-häfdernas“ berömde författare. Tvivelsutan har
umgänget med denne man och med medlärare, sådana som
Sondén, Dahlgren och Cnattingius, öfvat stor inflytelse på
hans utbildning. Han fick under denna tid tillfälle att
fortsätta sina egna studier, så att han 1819 kunde taga
filosofie kandidatexamen, hvarpå han efter två år
fullbordade sin magistergrad. Under mellantiden (1820) blef
han i Karlstad prestvigd.
Redan 1819 började Fryxell sin pedagogiska
verksamhet i Stockholm såsom lärare vid den kungl.
Djur-gårdsskolan. Liksom så mången annan ung man, trädde
han med varm håg och ungdomligt sinne till lärarekallet;
han förde ock med sig, hvad mången icke eger, en åder
af lefvande poesi, som gaf en högre flygt åt haris
undervisning och, på hans lediga stunder, äfven tog form i
små litterära arbeten. En novell, kallad “Brott och
för-soning“, införd i Kalender för damer 1819, är hans
första kända diktalster. Sångstycket “Vermlandsflickan“,
infördt i fosforisternas poetiska kalender för 1821,
utmärkte sig bland kalenderns andra gråtmilda syskon
genom sin glädtiga friskhet och okonstlade skönhet,
hvadan det ock blifvit omtyckt öfver hela vårt land.
Den pedagogiska verksamheten gaf på sitt håll
väckelse till Fryxells utbildning. Det låg från början i
hans tankeriktning något klart ordnande, skarpt
särskiljande, som under hans fortsatta lärareverksamhet högt
uppöfvades. Liksom han spred en poetisk flägt äfven
öfver det torraste ämne, så hade han en sällsam gåfva
att lättfattligt framställa äfven det krångligaste och en
fyndighet att genom klar och skarpt begränsad uppdel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
