Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det lefvande vattnet. Skizz ur allmogelifvet af John Johnson. Med 3 teckningar af Viktor Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Gör som du vill, du vet bäst hur de står te’ me’
dej — men e’ evig olycka va’ de’ den da’ ho narra dej
te’ tocke trolltyg."
Gumman började gråta.
Nu kom kyrkvärden in. Han hade sitt spanska rör
i handen och silfversnusdosan i fickan, till på köpet var
han rakad, något som ej hände honom mer än hvarje
Söndag, och i dag var det onsdag.
“Nå, ä du färdig så går vi?“ sade han vänd åt sonen.
“Å de’ ä’ bara elände alltihop/4 snyftade gumman
till svar och snöt sig i förklädssnibben. “Gack in igen
Jonas, å ta’ å dej rocken, de blir inge å me’ gången.
Knut har ju svuri ve1 si’ salThet att ta Knekt-Elsa. Låt’en
ta’na i Guss namn när han inte vill säta.“
Kyrkvärden satte käppen i vrån och tog sonen i
förhör. Något besök i prestgården blef ej af, istället
gick Knut mot qvällen öfver gärdet till soldattorpet,
lättare om hjertat än förut.
Men att kyrkvärden ej gillade hvad han företog sig,
det hördes af hans sista ord då sonen tog sin hatt för
att gå: “Ja gack, men senna får du fragta dig sjelf bäst
du kan. Ja’ tar inte emot e’ tocka sonhustru i mitt
hus, de ä hva’ du vet!“
“I må väl göra som I vill far, för oss blir det väl
nån rå’ kan jag tro!“ Dermed gick han.
I soldattorpet satt Elsa och väfde då Knut trädde
in. Hon blef blossande röd vid hans åsyn, men hon gick
honom ej till mötes, som förr, med handen framsträckt
till helsning och ögonen strålande af glädje. Hon lät
skytteln hvila och såg till hälften förundrad och
förebrående på den inträdande. Knut försökte se in i dessa
lugna blå ögon, som hvilade på honom, liksom ville han
läsa hvad som föregick inom henne, men han måste slå
ned sina egna. Den förebrående blicken borrade sig det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
