Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - Peter Fjellstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
här, en inre mission. Och då han slutat, hvilade der en
djup tystnad öfver församlingen.
Återkommen till sakristian, sjönk predikanten
utmattad ned på en stol och torkade sin svetthöljda panna,
under det att det något insjunkna bröstet, synbarligen
icke starkt, ännu våldsamt häfdes efter det ett par, tre
timmar ihållande föredraget. Ej hade detta utmärkt sig
för utomordentlig retorisk välklang eller för poetisk,
bildrik form; men det hade ryckt med sig genom den
öfver-tygelsens makt, som andades deri, genom den snabt
frambrusande, nästan väldiga ordaströmmen, kortligen, genom
styrkan i vapenföringen af en rikt utrustad, modig och
oförfärad andens stridsman.
Denne var Peter Fjelhtcdt — missionären som
.“talade 27 språk“ och då var på tillfälligt besök i
moderlandet, för att efter några års missionsverksamhet i
Indien här hvila ut. Hvilan låg i missionsföredrags hållande.
Fjellstedt var då något öfver fyratio år gammal, således
i mannaålderns högsommar. Han föddes den 17
september 1802 i Silleruds socken i Vermland, der föräldrarne
voro bondfolk. Det var ett torftigt hem. Armod och
brist hvilade öfver hans barndom och ungdom. Tidigt
måste han ut att göra tjenst som herdegosse. Han gick
ut i vall med faren klockan 4 på morgnarne, men fick
blott bröd af agnar och hafre att stilla hungern med.
Men fast magen q v ed, läste han. Gud vet, hvar han
fick böcker ifrån, men läste, det gjorde han, och hvad
han om sommaren så inhemtade der ute på falten, det
fick han om vintern meddela andra barn, äfven sådana
som voro större än han.
Så förflöto sju år, och långa voro de. Det är ej
för alla, som barndomen är en kort och glad lekstund.
Till sist härdade han ej ut längre, utan tog sin påse,
sina små besparingar samt fa, slitna böcker, och vand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
