Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gluntarnes skald af Karl Warburg. Med porträtt af Gunnar Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tadt “sängbord“ öfver sig, pluggläsande. Han var af
Vestgöta landskapsförening, studerade särskildt filosofi
och ästetik och hette Gunnar Wennerberg (född år 1817,
student 1837) prestson från Lidköping. Han var en
vän af starka afbrott. Erån anakoretens lif, från grubblet
öfver Spinozas djupa lära, panteismens mest klartänkta
uttryck, länge hans favoritstudium, störtade han snart
— en Faustnatur i mindre skala — ut i “lifVet“. Känd
såsom “Schöngeist“, i besittning af en vacker baryton
och ovanligt musikaliskt begåfvad, fann han snart
inträde i dåtidens vittra Upsalasalonger — särskildt den
Silfverstolpeska — der öfverstinnan Amalia Silfverstolpe
förde spiran, och der en viss fosforistiskt-schellingiansk
anda var gällande. Här umgingos Geijer (som dock
etter sitt “affall“ från konservatismen 1838 icke längre
var så välsedd), Atterbom, Israel Hvasser, Bottiger, och
af yngre J. A. Josephson, De Geer m. fl. B. E.
Malmström fann sig deremot besvärad af den “fina“
sällskapstonen och den “schellingianska“ andan som här rådde,
och svor att aldrig mer gå på ett ställe, der man drack
té och underhöll sig med tépjoller. Kanske blef dock
té vattensmaken äfven Wennerberg för stark, och så drogs
han alltmera till det glada studentlif, som i
“Juvena-lernes“ krets hade sin medelpunkt under 40-talet.
Wennerberg, som under tiden blifvit “gammal stud ent“, tog
1845 “magis tergraden“, men han fortsatte studierna i
Upsala (först för att erhålla docentur i konsthistoria).
Nu kunde han emellertid med bättre samvete än de
fleste “juvenalerne“ egna sig äfven åt studentlifvets glada
idrotter. Så uppstodo i detta drufvans och tonernas
glada lag Gluntarne.
Eör att rätt förstå “Gluntarne** bör man hågkomma
den ort, den hretz och den tid hvari de uppstodo. De
äro studentsånger, men uppståndna i en universitetsstad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
