Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r tio Ljung. Poem af Saxon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och se’n skall en sådder som du
Ett sladder föra såsom nu —
Yet hut, och knäfall genast, Ljung,
Att be till Gud för land och kung!“
Han knäföll ej, men inom kort
Han osedd hade smugit bort,
Att hjeltekungens tält invid
Eå gråta ut i nattens frid.
* *
*
Och dagen kom med blodig strid,
Men Dufva aldrig i sin tid
En man sett visa mera mod
Än tio Ljung, hvarhälst han stod.
Och stridefi slöts, på dödens hed
Snart månesilfret sänktes ned.
Hvad Dufva länge sökt, han såg:
Hur tio Ljung förbleknad låg.
Dit kom ock kungen. “Hvem var han,
Som så vår sak i dag fört an?“ —
Med halfqväfd stämma: “Herre kung,“
Så svarte Dufva, “tio Ljung“.
Och månen tyst och allvarsam
Nu just utur ett moln bröt fram,
Dervid sig Dufva tyckte se
Den fallne uti döden le.
Sax ön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
