Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I prestgården. En julbild af N. P. Ödman. Med 2:ne teckningar af Viktor Andrén - 1. Qvällen före julafton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frid, soin kallats den “bästa gästen", låg tydligen öfver
denna lilla församling, och när den gamle prosten läste
betraktelsen och afslutade med en kort och hjertlig bon,
gjorde de bildade unge männen måhända vissa
motsträf-viga inre betraktelser å sin sida, men kunde dock ej
alldeles bjuda den religiösa stämningen spetsen; och när
slutpsalmen sjöngs, for denna stämning som en mäktig
svallvåg genom rummet och genom deras egna hjertan —
minnet af dylika stunder långt tillbaka i deras tidigare
ungdom under den vördnadsvärde morbroderns ledning
blandade sig kanske ock dermed — och de sjöngo
med allt högre och högre, till dess både juristen och
filosofen började rent ut se en liten smula besynnerliga
och dimmiga ut i ögonen.
Efter andaktsstundens slut tog prosten hvar och en
af tjenarne och de främmande fattige i hand med ett
hjertligt godnatt och här och der ett litet vänligt ord på
köpet. När de alla gått, sade han vänd till
systersönerna:
"Det var roligt höra, att ni ej alldeles glömt bort
de gamla psalmerna. Hädanefter kan ju du, Per, slå dig
ner vid Elsas sida vid pianot och tjenstgöra som klockare.
Och nu godnatt med er — jag är qvällsömnig, och I
kunnen också vara trötta."
Häradshöfdingen och hans unga hustru fingo bo en
trappa upp i prostens gamla sängkammare. I den lilla
flygelbyggnaden var det bäddadt i två sammanhängande
smårum åt alla ungkarlarne och farbror Sven, och de
förfogade sig nu dit. Der var som en liten kasern.
Länge dröjde det, innan de alla somnade; ty många
gamla minnen från barndomstiden skulle kollationeras;
och farbror Sven hade äfven åtskilligt att förtälja, ibland
annat slutet af sin historia om postmästare E. Slutligen,
strax sedan man hört honom beklaga sig, att sängen var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
