Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hågkomster (Början) af Zach. Topelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men deraf märktes, när kejsaren red framför fron
ten, knappt ett spår. Han satt till häst som en af sina
egna kosacker, det är som en mästare, men kosacken
till häst är ledig och lättvindig; Nikolai satt till häst
som en kejsare. Nu var hans hållning rak, kraftig,
lugn och befallande. Hans genomträngande stora blick,
som tycktes nästan halfslocknad, der han satt i släden,
var framför fronten åter den herskares, till hvilken
Paskievitsch skref: “Ungern ligger för eders majestäts
fötter.“ Ännu kände han sig stark nog att besegra
Europa; men två makter, dem han icke kunde besegra,
tiden och döden, väntade endast på första menskliga
svaghet för att öfvermanna den dittills obesegrade.
Och nu, som förra gången, verkade anblicken af
Nikolai öfverväldigande på massan af menniskor.
Vederbörande stodo, som alltid, på tåspetsarne; den stora
mängden tycker om kejsare och ser gerna sina nyss så
myndige stormän krympa till mygg inför en
sjelfher-skare. Det fanns mycken oskrymtad trohet och
till-gifyenhet för monarken bland dessa böljande folkskaror,
och den menskliga sympatien för en kraftfull man, som
utan tvekan och fruktan trotsade skaror af mäktiga
fiender, hänförde mången till känslor af beundran och
vördnad. Men äfven bland dem, som vågade hysa andra
politiska öfvertygelser; äfven bland dem, som icke kunde
torgäta de dunklaste fläckarna på den tidens styrelse i
Finland, donationsbönderne, militärväldet och censuren,
kände sig mången nu, som förra gången, mot sin vilja
indragen i den allmänna hänförelsen. Tiden var
menlöst patriarkalisk; ännu fanns ingen politik, det fanns
endast intressen, men dessa intressen voro elastiska nog
att någon gång kunna maka åt sig för ögonblickliga
intryck. Fjesket och dess tjensteandar, polisen, blefvo
trängda till utkanterna af det stora folkvimlet och fingo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>