- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1884 /
84

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pappa och mamma. Utkast af Georg Nordensvan. Med 3:ne teckningar af V. Andrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

afton med de andra uppe hos mamma, — och från
som-rarnes utflykter hade de så många soliga minnen
gemensamma.

“Nej.“ utbrast mamma till slut och slängde bort
cigaretten, “inte duger det här inte, — man måste hålla sig
glader. Pappa tar inte spela mer, då blir barnet ledsen.“

Pappa lydde men blef ej mera sällskaplig för det,
utan lät mamma prata.

“Tänk, när vi trätfa Signe der ute i Paris, hvad
hon skall ha mycket att tala om.“

“Kanske det!“ medgaf Signe med en förstulen blick
på Stens allvarsamma ansigte. —

Hon visste inte hvarför hon grät, när hon kommit
i säng hemma. Var det för att hon skulle lemna
kamraterna — eller hvarför? Men midt under tårarna
smålog hon åt minnet af städerskans ord att “pappa inte
var hemkommen“.

TTnder tiden satt han i sitt rum, sysselsatt med att
på ett bredt blågult sidenband texta orden: tack för godt
kamratskap, omslingrade med förgätmigej och rosor.
Bandet skulle pryda “kårandans“ - afskedsbukett till Signe.
Morgonen hade redan grytt, då arbetet var färdigt och
han gick till hvila.

Då hade mamma redan sofvit lugnt i flera timmar.
$ *

*



Sten hade fått stipendiet, han hade varit
uppsluppet glad åt möjligheten att fa resa ut, och det enda
molnet på hans himmel var tanken på mamma, som
skulle bli bra ensam, då hennes gamle vän och granne
var borta.

Mamma såg efter honom, då han sedan han
meddelat henne den glada nyheten gick in till sig, och hur
länge hon stod der, så skymdes hennes frimodiga blick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:19:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1884/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free