Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett lefnadslopp. Berättadt af Gustaf af Geijerstam. Med en teckning af V. Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
männens energiska uppträdande så att säga blifvit qväfd i sin linda.
Det är med sann tillfredsställelse, vi meddela våra läsare detta,
emedan vi alltid varmt intresserat oss för arbetsklassens väl, och det af
erfarenheten är bekant, att en strejk i sista hand alltid visat sig
drabba upphofsmännen sjelfva.
Detta var ej den enda erfarenhet af detta slag, som
den unge debutanten inom tidningsverlden fick göra.
Han visste, att han här hade en plats, der han kunde
och skulle hålla sig qvar. Men han visste också, att
det måste ske med vissa offer, och han hade för länge
pröfvat tyngden och obehaget af att föra en osäker
existens för att än en gång våga utsätta sig derför. *
Och tiden tog på honom, som den tar på alla, och
omständigheterna omformade hans karakter. Han skulle
gerna hafva velat opponera, han föraktade sig sjelf, som
ej gick ifrån altsammans, han fördömde den dagtingan
med sitt samvete, som, ju klarare det blef honom, att
en opposition vore detsamma som att taga brödet ur
munnen på sig sjelf, alt mer blef honom en nödvändighet,
och han teg derför, visade sig undfallande och inskränkte
sig till att skrifva indifferenta notiser om dödsfall,
sjelf-mord, förolyckade kor m. m., klippa ur tidningar samt
göra alnslånga, torra, intetsägande referat.
Det kom småningom en förändring i hela hans
väsen. Han lärde sig aldrig att sjelf tro på det
offentliga hyckleriet och den lögn, som frambärcs till allmänt
gagn genom tyst Öfverenskommelse. Men han lärde sig
att genomskåda de stora orden, som han sjelf eller andra
för penningar befordrade till tryck, och han fick ett slags
allmänt förakt för allting, som stod i innerligt samband
med det förakt, som han hyste för sig sjelf. När han
satt ensam på tryckeriet, eller när han arbetade, d. v. s.
läste korrektur tillsammans med sin principal,
tryck-pojkarne sprungo ut och in, och understundom det
surrande ljudet af tryckpressen, som var i gång för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
