Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Larsson. Ett svenskt porträtt med fransk bakgrund af August Strindberg. Med sjelfporträtt och 2:ne teckningar af Carl Larsson samt en afbildning af samme konstnärs aqvarell: Förbjuden frukt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De yttre omständigheter under hvilka Carl
Larsson utvecklat sig äro temligen lika de vanliga
artistsagorna om den fattige gossen, med en skilnad likväl,
som jag särskildt vill framhålla, att han icke träffade
sin Meecenas, eller råkade ut för några romantiska
be-skyddaräfventyr som togo sig väl ut i biografier förr i
tiden, och hvilka skulle bevisa att artisterna stodo under
försynens särskilda hägn och att artistanlagen voro några
särskilda mycket sällsynta frön som borde tillvaratagas
hvarhelst de funnos. Nu vet hela verlden att alla
men-niskor utan anlag kunna uppdragas till medelmåttiga
artister, hvarpå det väldiga dilettanteriet ger ett talande
vittnesbörd, och ingen tror mer att snillet är en
guda-gåfva som skänkes full färdig. Redan Cuvier insåg att
snillet är flit, hvilket i våra dagar blir öfversatt med
arbete och något modifieradt: arbete under gynsamma
omständigheter jemte anlag, ärfda eller ej. Larsson som
är fodd 1853 af ett fattigt arbetsfolk, synes af sin mors
fader, en embetsmålare och konterfejare vid namn
Stålberg, hafva ärft en viss tillböjlighet att efterbilda de
omgifvande föremålen. Åskådandet af morfaderns taflor
och dennes förfarande vid målningen tyckes hafva hos
honom väckt lusten att göra dylika, hvilken lust först
yttrade sig i att ur papper utklippa afbildningar
aflef-vande väsen, och senare, i Ladugårdslands folkskola,
genom att egna en god del af tiden till ritning, i
hvilken färdighet han snart utmärkte sig så, att han vann
lärarnes uppmärksamhet och vid tretton års ålder blef
utsedd till en af de tre, som årligen ifrån folkskolan
sändes till “ritarakademiens“ principskola. Detta, jemte
föräidrarnes små vilkor föranledde hans skolstudiers
upphörande; och snart måste han söka sin utkomst som
retoucherare på en fotografisk atelier. Härifrån, från
detta förut så förbisedda, ja ringaktade, oartistiska me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
