Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Larsson. Ett svenskt porträtt med fransk bakgrund af August Strindberg. Med sjelfporträtt och 2:ne teckningar af Carl Larsson samt en afbildning af samme konstnärs aqvarell: Förbjuden frukt - Synderskan och Oratoriet Skapelsen. Berättelse af Amalia Fahlstedt. Med en teckning af V. Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en stolslängd derifrån sjunga skandinaverna (norrmän,
finnar och svenskar äro alltid goda vänner och tala
aldrig politik), sina gamla qvartetter, Suomis sång, Vårt
land, Norges beste o. s. v.; vid pianot kan så någon
ung dam sjunga en opera-aria, och derpå frambringa
skandinaverna en enkel instrumentalmusik af kornett,
flöjt och guitarr eller sjunger den vidtbereste Spada
sina italienska och spanska romanser förträffligt till
gui-tarren. Sällan behöfva några starka drycker lifva sången,
och vankas något är det mest öl. Vid niotiden börja
de sömnigaste troppa af och vid tiotiden är det
vanligen tyst i huset. Promenader till de angränsande
by-arne företagas stundom före dinern, då man möjligen
hvilar på byns restaurant vid en vermouth och kanske
förkortar vägen med en gemensam sång.
Det är ett enkelt lif alltså, med mycket arbete och
anspråkslösa nöjen och den som påfann utvandringen
från Paris med dess nära nog nödvändiga kafélif var
säkert en framtidsman. Carl Larsson har åtminstone
förvandlat Gréz från ett sommarnöje till en
stadigvarande tillflyktsort, der arbetet kämpar sina tysta strider
mot en idyllisk bakgrund.
Synderskan oeh Oratoriet Skapelsen.
et var ett sådant der pinande regn. De, som bodde
på landet eller af annan orsak hade en vidare
synkrets, visste väl, att det ej var att vänta en solstråle
den dagen, och de, som bodde i staden, tröttnade
slutligen vid att sända hoppfulla blickar öfver hustaken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
