Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till årets konsthistoria. Hagborg — Hellqvist — Borg — Björck, af Georg Nordensvan. Med afbildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der han fann motiv, lämpliga för sin pensel, fann de
öppna, stora utsigterna öfver stränder och haf och den
friska rena himlen, som hvarken var skymd af gasångor
eller förpestad af någon verldsstads andedrägt. Här
fann han gamla senfulla fiskargubbar med skarpa
väderbitna ansigten och ståtliga, smärta flickor med ädelt
mejslade drag och smidiga former, ibland till den grad
formsköna, att han tvekade att nyttja dem som modeller
af fruktan, att man kunde tro, att han ej följt naturen
utan konstruerat upp åt sig ett skönhetsideal och klädt
det i skärt lif och blått förkläde.
På ateliern uppe vid rue Gabrielle målade han efter
sina normandiska studier “Lågvatten i engelska
kana-len“, den sedermera så ryktbara taflan, som madame
Turquet — om sägnen är sann — ville köpa för 25,000
francs, men som Hagborg gaf till franska staten för 5,000.
Den hänger nu i Luxembourg och det med all rätt. Visst
skönjes konstnärens ungdom på ett eller annat drag i
de uppstälda och något uppsträckta figurerna, men
ungdomen skönjes än mera i flera ypperliga detaljer — till
exempel i gruppen i högra hörnet — och i det helas
omotstånd ligt intagande friskhet.
Det var, då denna tafla fått sin välförtjenta, stora
framgång, som strömmar af amatörer började slita
Hag-borgs trappor, och han flyttade nu ned från Montmartre
och ärfde Palmarolis atelier i målaren Pilles hus vid
Rochechouart.
Derifrån hafva dukar i mängd utgått. Af lätt insedda
skäl ha mycket få af dem hittat vägen hem till Sverige,
och målaren hade också den oturen, att den tafla, han
en gång sände dit för att representera sig, utan tvifvel var
en af hans minst lyckade. Till två salonger målade
han strand scener (“På kusten vid Agon“ 1880 och
“Invigningen af en fiskarbåt“ 1881), gjorde flera studier i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
