Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till årets konsthistoria. Hagborg — Hellqvist — Borg — Björck, af Georg Nordensvan. Med afbildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL ÅRETS KONSTHISTORIA.
169
kalkbrotten till en stor tafla, som han sedan aldrig
brydde sig om att måla, reste derpå till riktiga
bondlandet och målade ett potatisplockande par i naturlig
storlek*), en tafla som betecknade ett stort framsteg i
målningssättet, och vände sedan åter till kusten, derifrån
han förde med sig studien till den här återgifna taflan,
“kyrkogården i Tourvilleu med den sorgklädda qvinnan
jämte sin lille son stående vid mannens och faderns graf.
Äfven på denna tafla öppnar sig utsigten öfver
sandstensmuren utefter de långsamt sluttande stränderna,
och borta vid synranden breder sig hafvet, men. himlen
är grå och molnhöljd och hela duken hållen i tunga,
mörka färger.
På utställningen i Miinchen detta år belönades, som
bekant, denna tafla med en medalj af andra klassen.
Vid sidan af dessa arbeten, som representerat
Hag-borg på de fem sista salongerna i Paris, har han strött
omkring sig en mängd dukar, stora och små, till största
delen kustbilder med sjömän, som knyta nät, eller flickor,
som glada och skrattande komma hem från fisket, —
eller en ung man, som sitter bredvid en ung flicka med
det vanliga spörsmålet på sina läppar. Ibland sitta de i
gräset under pilarne, eller sitter flickan ensam på
stranden och blickar med händerna knäpta om knäet ut öfver
hafvet, der han är, men alltid aftecknar sig hennes rena,
ädla profil mot en ljus, lätt, blåhvit himmel.
Friskhet och glädje är det i August Hagborgs taflor.
Han målar ungdom, lefnadslust, lycka och hopp, och det
fins ingen trötthet, ingen kraftlös slapphet eller lefnadsled
skepsis hos hans blodfulla, raska fiskarfolk.
Kyrkogårds-scenen i Tourvillc är det enda motiv, hvari han gifvit
uttryck åt känslor af sorg öfver en lycka, som flytt.
* ’ sjs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
