Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På bröllopstripp. Skiss af Oscar Levertin. Med en teckning: Vid Como-sjön (efter fotografi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Ja, nog hade Emanuel mig att vandra i
tafvel-gallerier om dagarne, så det värkte i knäna, men vet
ni, inte fick jag mera förstånd på konst för dei Jag
kan verkligen icke hjelpa det, men jag kan nu engång
icke för något pris i verlden se något vackert hos alla
de der evinnerliga madonnorna, som sitta och vinda
mot himmelen, och jag begriper mig inte det ringaste
på de der otaliga helgonen med sina blankskurade
mes-singsfat kring hufvudena... Nu ska ni inte tro, att jag
vill vara originel, för det är verkligen ej min mening,
men jag måste alldeles sakna konstsinne.“
Hammar tittade förbluffad på henne. Det var något
egendomligt trött i stämman, som eggade honom. Och han
kastade bort cigarren och utropade så frimodigt,han kunde:
“När man hör er tala på det der viset, skulle man
minsann kunna tro, att er resa har beredt er åtsSilliga
missräkningar!“
“Ja, det har den också, om jag skall vara
uppriktig ... åh hvad tror ni, jag bryr mig om
solnedgångar, marmorkroppar, gamla kyrkor med lull-lull på
altarena eller smutsiga fiskarungar. Inte var det något
sådant, jag drömde om, då jag såsom ung flicka tänkte
på min bröllopsresa.“
“Men hvad väntade ni er då, bästa fru Riis?“
“Ja, ska jag tillstå det? Då kommer ni att skratta
ut mig och säga, att jag var öfverspänd, och det var
jag nog också.. . Men jag drömde om, jag förestälde
mig det hela som något underligt vagabondage-lif med
mycket äfventyr . .. något romanaktigt, förstår ni? ...
Att jag skulle lefva i en sorts — hur skall jag uttrycka
mig? i en sorts upptäckarrus, som spände alla nerver ...
Och så ha Emanuel och jag farit från det ena stela
hotellet till det andra, pligtskvldigast sprungit och sett
på saker, som andra gapat pa alltse’n kung Orres dar
Svea, 1885. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
