Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första steget. Dramatisk skizz af Amalia Fahlstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fru klahr (leende). Ja, och hjertat också. Men
(suckar) nu äro både min man och mamma borta. Det
är ändå en tröst att ha’ Karin qvar se’n gamla dar.
karin. Kära frun; Gud välsigne! {Torkar ögonen med
förklädet och går ut.)
(Fru Klahr lemnar symaskinen för att åter gå in, men
stannar i förbigående hos Annie och ser Öfver hennes axel i
en uppslagen notbok.)
fru klahr. Du spelar nattvardspsalmer?
annie. Ja. (Spelar en psalm.)
fru klahr. Det der var ju “Heliga Anda“?
annie. Ja, sanningens anda.
fru klahr. Nåja, den är ju lika bra som en
natt-vardspsalm.
annie. Mycket bra, utom “i trones ljus förtröstande
och stilla.“
fru klahr. Jaså — hvarför det?
annie. Jo, det passar egentligen bättre för en,
som slutar, än för en, som böljar lifvet.
fru klahr (småleende). Kanske — det beror på hur
man tar det (kysser Annie på pannan). Dröm och tänk
ostördt, mitt barn; ännu hafva vi god tid. (Går ut)
annie (reser sig, höjer händerna sammanknäppta och säger
upprörd, men ined dämpad röst). Heliga Anda, sanningens
anda, kom att mig ledsaga! (Sätter sig ånyo i sin förra
ställning.)
(Karin inkommer med assietter och glas, dem hon sätter
på bordet.)
annie. Karin!
karin. Ja, Annie.
annie. Tycker Karin, att mamma är klen i år?
karin. Nog ä’ väl fruns ögon litet klena efter det
här myckna syendet; men annars tycker jag frun ä’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
