Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När natten kommer. Skizz af Georg Nordensvan. Med en teckning af V. Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
långvarigt, och Henrik var mycket nedstämd och mycket
olik sig. Det var så tråkigt, så enformigt att sitta inne,
här hemma, dag ut och dag in. Och tiden blef så lång.
Inte orkade han spela piano ens, och han uthärdade
inte att höra musik. Han blef så upprörd då, så orolig.
Men på sommaren skulle de fara till vestkusten.
Till Strömstad, helst till Strömstad — inte till Marstrand
— och då skulle han bli alldeles frisk igen. “Inte
sant, Viko?“
Den frågan var stäld till papegojan. Viko satt
vårgrön men knarrig och gammal öfverst på taket af
sin runda bur, plirande med ena ögat och roande sig
sjelf med att småprata: “Vacker goja! Vacker goja!
Viko!“
Gojan var ett gammalt inventarium, som tillhört
farmor. Så länge barnen mindes, hade han sett likadan
ut, trotsande tid och ålder, ständigt lika ondsint mot
främmande, lika snål och pratsam och förståndig.
“Nu ser du riktigt kry ut!“ sade modern.
Hon plägade aldrig fråga, hur han mådde. Hon
kom nu fram till Henriks hvilstol. Och med en blick,
som ängsligt bemödade sig att vara glädtig, såg hon
forskande på hans aftärda, magra ansigte med de stora
ögonen, som nu blifvit ännu större. Skägget, som fått
växa, gjorde honom också olik sig. Och hans
skjortkrage hade blifvit så vid på sista tiden.
“Ja, jag andas mycket lätt nu — känner ingen
tryckning alls — känner inte ens att jag har några
lungor. “
Henriks mor var en högväxt, vacker qvinna med
silfvergrått hår, som låg slätt öfver den höga pannan,
och klara ögon med en nära nog barnsligt spörjande
blick men som under de sista månaderna fått ett annat
uttryck än det vanliga. Hela hennes ansigte hade fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
