Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En dag i Falkenberg. Ett svensk-engelskt reseminne af N. P. Ödman. Med 2:ne afbildningar från Falkenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kenbergsboarne på engelska, och så hurrades det, och
Mr. L. nickade och smålog, tills tårarne tillrade.
Det är för denna, nästan hvarje år återkommande
festafton och den isynnerhet här nödiga konversationen
med de engelska herrame, som Falkenbergs ungdom,
särskildt de unga damerna, allt ifrigare börjat studera
engelska. I år, 1884, har till och med en engelsk miss
slagit sig ned i staden för att möjligt under
innevarande vinter anglificera hela Falkenberg; så att den
som kommer dit nästa sommar kan lugnt’ helsa den
första Falkenbergsbo han möter med “How do yo do?“
och, om det är en äldre man, kan han lägga till “old briek!“
Och nu tror jag mig icke bättre kunna afsluta
denna skizz än med att citera i öfversättning ett af
Mr. L:s lifligare utlåtanden om Falkenberg:
“Det är för mig ett kärlekens verk,“ säger han,
“att offentligen kungöra, att Svenskarne ha en
förtjusande stad, som heter Falkenberg, och det är
förunderligt, att engelsmän skola nödgas hjelpa dem att
göra denna upptäckt. Af alla de vänner, som farit
dit öfver med oss, är det icke en enda, som icke har
till fullo uppskattat njutningen af en hvilotid der, och
som icke anser det vara ett slags paradis på jorden.“
Paradis eller inte, så tror jag mig hjertligen kunna
instämma i slutorden af hans bok, att “det krafver
endast en smula mensklig sympati att göra den
upptäckten, att många, många lyckliga dagar kunna tillbringas
i Falkenberg.“
N. P. Ödman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
