Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Bror Emil Hildebrand, af Harald Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han är sålunda ön v orki ig administrativ centralmyndighet,
på samma gång som en vetenskaplig auktoritet. I
fyrtiotvå år har Bror Emil Hildebrand med ständigt vaket
nit förestått detta riks-embete.
De samlingar, han skulle vårda, växte under hans
hand icke blott i antal utan i betydelse för både
forn-kunskap och allmän bildning. Han ordnade
stenvap-nen, föremålen från den tid då brons vapnen voro i bruk,
minnena från jernvapnens årtusende i vårt land före
den af historiska urkunder belysta tiden. Han lärde oss
att genom myntfynden finna andra odlingsminnens
tidsgränser; han lärde oss hällristningarnas samtidighet med
bronsvapnens period. Han skapade ett kritiskt grundad t
system för uppfattningen af vår forntid. Och han
tje-nade forskningen i den historiska medeltiden genom
fortsatt utgifvande af Svenskt Diplomatarium (omkring
2,1)00 bref från åren 1311—1347), genom utgifvande i
af bildning af de gamla diplomernas märkeligare sigill,
genom bearbetning af en och annan vigtig fråga. Men
åt numismatiken egnade han företrädesvis sin forskning.
Hans beskritning af det historiska museets ofantligt rika
samling Anglosachsiska mynt har utkommit i två
upplagor och intager en hedersplats inom den numismatiska
literaturen, på samma gång det gifvit vår egen historia
nya uppslag. Äfven efter det gamle Hildebrand
lem-nat riksantiqvarie-embetet fortfor han med
myntbeskril-ningarna och hann forst i sommar afsluta dem. Då var
det, som vore hans värf fyldt: hans kraft bröts af
sjukdom och sjukdomen ledde till snar död.
Tidtals hade han jemväl förestått “Riksens
häfda-gömma“ och flyttat både det historiska museet och
riksarkivet från små rum i slottet till ett hus vid
Skeppsbron. Sitt museum fick han tjugo år derefter flytta till
det ståtliga palats, som egnats konst och fornminnen
i Sveriges hufvudstad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
