Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ludvig Norman. Minnesteckning af Frans Hedberg. Med porträtt af Ludv. Norman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig utgifna “Tidning för theater och musik“, som han
gjorde sig känd för en skriftställarförmåga och en
kritisk skarpblick, hvilka långt ifrån hörde till de vanliga.
Det var i denna tidning som han, bland mycket annat
för det musikaliska lifvet vigtigt, fästade allmänhetens
och isynnerhet konstidkarnes uppmärksamhet vid Franz
Berwalds betydelse som kompositör, en betydelse som,
i synnerhet inom instrumental- och kammarmusikens
område, var större och mera omfattande än hvad man
då inom de tongifvande kretsarne ville medgifva. Det
var i den han lade i dagen den grundliga lärdom, det
vakna och varma intresse för allt som var bestämmande
och befruktande inom konstens olika verkningsfält, den
finhet i uppfattningen och den oväld i bedömandet, samt
den ovanliga stilistiska talang, som gjorde honom till en
ensam stående ljuspunkt i det mörker, som då rådde inom
den musikaliska kritikens, merändels af lekmän och
dilettanter befolkade verld. Mot dessa var han också
så litet skonsam som hans fridälskande natur tillät, om
han också icke i sin räfst gick lika hårdhändt till väga,
som hans mera hänsynslöse medbroder, hvilken
oupphörligt låg i kif med dem, och passade på att göra i
hög grad muntrande utdrag ur deras minst sagdt
besynnerliga krior.
Sedan han 1858 förordnats till lärare i komposition
och instrumenteringskonst i Musikaliska akademien, h vars
ledamot han blef 1857, och hvars präses han var 1873—
75, kunde han mera direkt ingripa i våra musikaliska
förhållanden, än hvad han förut som kompositör,
kritiker och pianolärare haft tillfälle till. Det var som
anförare för elevorkestern der och sedan som ledare för
Ny a* harmoniska sällskapets sångfester, vid hvilka kgl.
hofkapellet medverkade, som han fick tillfälle att visa sina
stora anförargåfvor i deras rätta ljus, och när derför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
