- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1886 /
89

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur en landsortspublicists minnen af C. G. Wrangel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

denna lilla brist vore det nödvändigt att företaga
experiment i större skala, och dertill fordrades mera pengar
än han lyckats samla på Långholmen. Han betviflade
icke att herrar kapitalister skulle täfla om att bli hans
förlagsgifvare, men han ville icke göra sig beroende af
dessa trångh jer tade, kallt beräknande penningmenniskor,
utan föredroge att träda i förbindelse med en ung,
intelligent man, en man som herr Valoy.

Valoy visste till en böljan icke om han skulle bli
ond eller taga saken från den komiska sidan. Han
beslöt sig dock för det senare och förklarade för
per-petuum mobile-mannen, att det problem som sysselsatt
denne i fängelsecellens enslighet, kunde lösas på ett
mycket enklare sätt. Han behöfde blott med ledning
af en handelskalender begifva sig på vandring och
utbjuda sin geniala uppfinning till alla intelligensens
och kapital ets representanter i Sverige. Om han sedan
icke såge sig sjelf förvandlad till ett på mycket enkla
mekaniska grunder hvilande perpetuum mobile, ville
han, Valoy, förbinda sig till att betala ett hyggligt pris
för den vackra maskinen, som ännu måste “knuffas till
en smula".

Något mera hufvudbry förorsakades dock Valoy af
ett bref, som han fick emottaga från sin i Paris bosatte
vän och landsman grefve Sixtensköld. Denne ädling,
hvilken sjelf genom inköp af ett godt patent, ifrån en
högst äfventyrlig tillvaro kommit i åtnjutande af
furstliga inkomster, brukade alltid hafva några mer eller
mindre egendomliga patent på lager. Det var ock
ett sådant han nu "af pur välvilja" erbjöd sin unge vän
Valoy för en spottstyfver af 20,000 francs.
Ifrågavarande patent iståndsatte, qnligt grefvens försäkran, till
att kerna smör, utan att mjölken förlorade det minsta
af sin fetthalt. Hvilken kolossal vinst ett efter denna

Svea, 1886. 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:20:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1886/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free