Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur en landsortspublicists minnen af C. G. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ville blott att Allehanda’ icke skulle dö, “ty det var
den första tidning som i Lådköping sagt herrarna’
sanningen/* Valoy kände sig riktigt rörd af denna
framgång. Han hade således ändock medels sin penna
lyckats samla en skara uppriktiga och offervilliga vänner
omkring sig. Hvad brydde han sig väl nu om
“her-rarnes“ snäfva miner? Hvad kunde de erbjuda honom
i utbyte mot den njutningen att stödja sig på folkets
breda axlar, att veta sig vara de djupa ledens utvalde?
Men ack, det dröjde icke länge förrän han kom
underfund med att ställningen af en sådan “utvaldu
emellanåt kan vara ganska obeqväm. Den första
knuffen tilldelades hans entusiasm af en liten osthandlare,
som med hatten på hufvudet och knytnäfven på Valoys
fina skrifbord förklarade “att han icke ville veta af
någon värnepligt, och att alltså i hans tidning icke
vidare finge tagas militarismens parti“. Valoy kastade
osthandlaren på dörren. Följden häraf vardt ett
stormigt uppträde vid nästa bolagsstämma, der osthandlaren,
som hade hela 2 aktier, framhöll att “brackorna“ tycktes
vara goda nog när det gälde att släppa till pengar, men
att de sågo sig utsatte för brutal behandling så snart
de ville ha ett ord med i laget. Sådant vore emot
hans uppfattning af lag och rätt, och derför ämnade
han föreslå att redaktören anvisades att med hänsyn
till tidningens politiska hållning taga order af ett ur
bolagmännens led framgånget tiomannaråd.
Det var med knapp nöd Valoy kunde förebygga
att detta förslag upphöjdes till beslut. Deremot lyckades
han icke förhindra att anslaget till prenumeration å
in-och utländska tidningar nedsattes till hälften. “Herrame
i redaktionen hade hyggliga löner för att skrifva, ej
för att klippa; det senare kunde hvilken
skräddaregesäll som helst göra.u
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
