Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omaka. Berättelse af Amanda Kerfstedt. Med 2:ne teckningar af Ottilia Adelborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Hvad menar ni med någonting?"
"Åh, ni odrägliga menniska," sade hon i det hon
skrattande slog honom på armen med parasollen, "nog
vet ni det."
"I alla händelser," sade kommerserådinnan, som
älskade att komma till slutsatsen, "så är saken den,
mina herrar, att ni äro temligen fast allesammans."
"Låtom oss icke lemna brukspatronen. Hvarifrån
är han?"
"Från W. — De äro på långt håll slägt." —
"Han ser mycket frisk ut. Kan man antaga att
han icke behöfver någon kallvattenkur?"
"Eller med andra ord att han kommit lor hennes
skull?"
"Eller med ytterligare andra ord, att han var
orsaken till hennes tårar."
"Han och den despotiske och otillgänglige mannen
i kompani."
"Bravo," ropade notarien, "nu är tillfället inne för
nyheten. Mitt herrskap, jag kräfver uppmärksamhet.
–De hafva rest."
"R,est — hvilka — hvilka?"
"Assessorn och hans stackars fru."
"Sanna mina ord, det var för brukspatronen."
“Ah, så intressant. Utan att underrätta någon
menniska."
“Jo, badmästarn visste det. Han gaf mig en vink
om hur frikostig assessorn varit med drickspengar, en
liten vänlig fingervisning. J ag störtade upp ur badet —
slet till mig en bukett af den första trädgårdsvagn jag
mötte —"
"Att skyla dig med," inföll en skälmaktig student
halfhögt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
