Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från årets konstverld. Ett och annat af Karl Warburg. Med afbildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
restaureringen af våra byggnadsminnen erbjuda hans
skizzer mycket intresse, äfven om de icke undgått en
rätt hvass kritik.
Bland de icke medaljerade är onekligen Hellqvist
den, som främst tar uppmärksamheten i anspråk med
sin "Hamnen vid Wolgast", framställande Gustaf Adolfs
likfärd den 15 Juli 1633.
Ur rent historisk och sannolikhets synpunkt kan ett
och annat anmärkas mot taflan. Jag villicke upprepa
tyngdlagsfrågan — huruvida de fyra knektarne orka
med kistan —, men i och för sig vågar jag hålla
otroligt att likfärden, ett halft år efter konungens död, skett
på detta sätt med öppen likkista. Det kan till och med
ifrågasättas, om det ej varit finare att låta kistan vara
sluten och på annat sätt hafva antydt att det var den
store Gustaf Adolf, hvars likfärd egde rum. Sjelfva den
historiska berättelsen (hos Fryxell) säger endast:
xDet var ett sorgens triumftåg — — — Från Wolgast skulle
han öfverföras till fäderneslandet och i hamnen låg Gyllenhjelm med
sveuska flottan för sådant ändamål färdig. Der församlades en mängd
både furstar och folk, bland andra enkedrottning Maria Eleonora
med bror, syster och flera anhöriga; svenska riksrådena Herman
Wrangel, Ake Tott, Johan Banér, Gabriel Oxenstierna, Sten Bielke
m. fl., och slutligen en omätlig menniskoskara. Den 15 Juli fördes
liket uti högtidligt sorgetåg ur staden för att tagas ombord på flottan.
Vid stranden höll Sten Bielke tal till den närvarande församlingen.
Tillfället var högtidligt.»
Men här står, som man finner, intet om att liket
var blottadt. Möjligen har konstnären annan hemul.
I utförandet är taflan i hög grad förtjenstfull,
visande en större friskhet i färg än Hellqvist eljes röjt
sedan Sunnan väders taflan (1879), och såväl
framställningen af hamnpartiet, som de särskilda figurerna, vittna
om det omsorgsfulla och talangfulla arbete Hellqvist
alltid nedlägger på sina verk.
Svea, 1886. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
