Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från årets konstverld. Ett och annat af Karl Warburg. Med afbildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Munkaczy! Men tror man att Jean Paul Laurens “%ett“
påfven Urban IV, eller att Bastien Lepage haft sjelfva
jungfrun af Orleans såsom modell eller att Munkaczy
bevistat Kristi domfallande? Och skulptörerna sedan!
Icke hade Eogelberg sett Gustaf Adolf eller Molin Karl
den tolfte; och Qvarnström var aldrig presenterad för
Engelbrecht. Men ändå ha de gjort duktiga bilder af
dem. Hasselbergs "Snödroppe" och Börjessons "Geijers
tanke" äro visserligen allegorier, om man så vill,
konstnärerna ha icke sett hvarken Snödroppar eller tankar i
kvinnoform, men huru lefva ej bilderna, huru
"verklig-hetssköna" äro de icke!
Nej, låt oss slippa nya doktriner, som lägga nya
bojor i stället för de gamla och som till på köpet ha
det felet att stäcka i stället för att ägga sträfvanden
mot högre mål.
Men det kräfves större förutsättningar nu for
historie-målaren än förr, alldeles som fallet är med författaren
af historiska romaner och dramer. Vi äro ej längre
belåtna med tomma kostymbilder hvarken å duk eller i
bok eller på scen. Det kräfves ett inträngande i tidens
anda, så som Viktor Rydbergs i "Siste Atenaren", J. P.
Jacobsens i "Maria Grubbe", Strindbergs i "Mäster 01of“.
Men det må medges, att det stora flertalet af våra
konstnärer ej eger tillräckligt stark intelligens och tillräckligt
djup bildning att med fördel kunna odla
historiemålningen, som väl är den svåraste grenen och som derför
näppeligen bör neddragas till att blott vara elevkonst.
En historiemålning, som fått en ganska omild kritik,
är Salomans stora bild af Gustaf Vasa, som låter slå ut
dryckeskaren, när hans soldater berusat sig (i Vesterås,
år 1521). Denna tafla, alstret af mycket och
samvets-grannt arbete, är ju helt naturligt hållen i en äldre
skolas stil. Man har sagt, att hufvudpersonen är något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
