Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvenne hjertan. Novell af C. J. Bergman, med 2:ne teckningar af V. Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förenado han i sitt skaplynne en slutenhet och hårdhet,
som i hög grad missprydde den eljest så rikt begåfvade
ynglingen. Mot mor och syster hade han redan såsom
gosse varit kall och tillbakadragen, liksom föraktade han
deras låga samhällsställning. Han förstod icke den
innerliga kärlek, som de hyste för honom, och som
fortfor oförminskad, oaktadt den icke fann något gensvar.
Denna hårdhet i hans lynne var så mycket mer
förvånande som modern var sjelfva hjertegodheten, och
fadern hade varit en glad och treflig man, som haft
många vänner, och kanske allt för många, af hvilka
några missbrukat hans hjelpsamhet och lockat honom
till borgensförbindelser, som han sedan måst gälda. Vid
sitt frånfälle hade han åt hustru och barn icke lemnat
något mer än det lilla huset och ett tarfligt bohag.
Hvad sonens lynne angick, trodde man, att han bråddes
på sin farfar, som varit fiskare, och som bland
strapatser på hafvet och bekymmer på landbacken hade hårdnat
till både kropp och själ.
3.
Det var en kall och mörk decembernatt.
På det hus, vi ofvan beskrifvit, lyste det så klart
genom de både hjertformiga siraterna på luckorna till
venster.
Sysselsatta med flitig sömnad sutto der inne mor
och dotter vid hvar sitt ljus.
"I morgon," sade fru Felderman, "far du gå,
snälla Karin, till Kristian Engeströms och höra efter,
om der i boden finnas starkare brillor, än dem jag nu
har. Yet du, när jag vid vår bön i morgse läste i
psalmboken, sveko mig mina brillor, och bokstäfverna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
